Orsaken till att jag, som ändå sysslat ganska mycket ideellt/professionellt med hockey, från att ha suttit i styrelsen för en allsvenskt klubb till att ha skrivit hockeykrönikor i både tidningar och AIK:s matchprogram, numera vill vara fri från sådana uppdrag är att jag vill ha hockeyn som en ren, oförvanskad hobby, som en "ventil" i ett annars hektiskt arbets- och familjeliv. Det allra värsta jag vet är att sitta med block och penna under en pågående match – eller, hemska tanke, att av yrkesskäl tvingas se en ANNAN match än den AIK spelar vid samma tidpunkt.
Däremot har jag som synes inga problem att skriva om AIK hockey, men det är väldigt typiskt för mig att starta en sån här blogg i eufori över en seger (den över Västerås före jul) – och sedan bli stum efter en förlust. Jag är precis likadan när jag skriver inlägg på Golden Hill. Detta är förstås ett sätt att hantera min egen besvikelse, men min egen hockeyerfarenhet säger mig också att det är tillfälligheter som avgör hockeymatcher. Även dem som AIK vinner... och den typen av besvikelseinlägg som fyller Golden Hill efter förluster fyller mig med avsmak. Alla vet att AIK har en halvkass backbesättning, men det har ALLA lag på allsvensk nivå. Alla som går på matcherna har också med egna ögon sett lika stora, och ofta större, försvarsbrister hos motståndarlagen.
Anyways, det finns inget skäl för mig att kommentera AIK:s insats i Nybro. Jag såg ju inte matchfan. Att AIK är en berg-och-dal-bana i år vet vi redan. Likaså att vilket lag som helst kan åka på stryk efter tre raka segrar. Och om Leksand får stryk av Sundsvall kan givetvis AIK få stryk av Nybro samma kväll, utan att det behöver bero på att AIK är "nere i skiten igen". Men får vi stryk igen mot Oskarshamn i nästa match, då är vi kanske på väg ner i skiten på allvar, vare sig vi vill analysera sönder situationen eller inte... Men likafullt lär en förlust i nästa match bero på tillfälligheter, snarare än att vi har usla backar och Oskarshamn har bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar